|
Jag lovar, jag ser aldrig såna program. Förutom tre och en halv minut häromdagen. Jag lovar, av misstag. Jag råkade trycka fel på fjärrkontrollen. Och vad får jag höra? ”Jag var lite rädd för att dom skulle vara onda feminister. Men dom var jättegulliga.”
Och jag som haft en massa förutfattade meningar om fyrans underhållningsprogram Paradise Hotel. Särskilt om underhållningsvärdet.
 Den som jag citerar kan vi kalla N. Dem som hon syftar på är de andra kvinnliga deltagarna i programmet. Om man får tro N är de tydligen en annan sorts feminister, låt oss för enkelhets skull kalla dem goda. Jag hinner dessutom uppfatta att de och N är, för att citera DN-krönikören Red Top från den tiden man kunde skämta om saken, gärna en smula urringade.
Nu är jag inte helt inskränkt. Jag vet vad det handlar om. Och jag skulle aldrig skämta om något så allvarligt: Det behövs feminister av alla sorter.
Fast det går väl för dem i årets Paradise Hotel som det tycks gå för alla andra feminister: intriger och pakter, uppslitande åsiktsskiljaktigheter och knivar i ryggen, och så försvinner de en efter en och gråter ut i medierna och hamnar på någon festfixares lista, och så vidare.
Jag tror att jag ska se några minuter av nästa program också. Man kanske kan lära sig nåt om varför det är så.
|
